För fösta gången fick jag äran att köra linje 833 från Farsta till Vidja, det är den enda linjen som passerar en zongräns av de linjer vi kör. Utmed denna linje finns det också intressanta detaljer. En av dem är en kvarleva från vänstertrafiken. Vid Ågesta friluftsbad finns en vändplats som idkar vänstertrafik. Det går att notera att hållplatsen är i själva vändplatsen.
En annan sak som passeras är Ågesta värmeverk där tidigare Sveriges första kärnkraftverk låg. Det finns kvar men är inte i bruk som ett kärnkraftverk som det var 1963-1974 den andra juni.
Efter att varit på utflykt i Ågesta var det dags för en tur i centrala Stockholm. Linje 164 som tar en runda i Årsta för att sedan fortsätta till Södersjukhuset. Till en början gick det väldigt bra men sista passet vid fem tiden, då tog det stopp. Det finns då "bussfiler" för att vi med buss ska kunna smita förbi köer. Men dessa har tydligen bilister också hittat. På bilden kan det ses att det är mer kö i själva bussfilen än i den andra filerna. Detta medförde en försening på tio minuter.
2 kommentarer:
Trevlig blogg! Kul att läsa dina blogginlägg om arbetet som bussförare. Själv är jag inne på andra året och känner mig fortfarande som nybörjare ibland... Började som sommarbarn juli 2007.
Ersättningstrafik verkar kul. Det som slog mig under utbildningen var hur många bussar som krävs för att ersätta ett enda tunnelbane- eller pendeltåg.
Börjar du vid samma ställe varje dag eller varierar det mycket?
Själv började jag i våras som sommarbarn.
Farsta, Fruängen, Gullmarsplan, Liljeholmen, Telefonplan eller något av våra två garage brukar jag börja eller sluta vid. Oftast slutar man på samma ställe som man började på, om inte så brukar det räknas in lite restid.
Börjar bli riktigt skönt nu när alla linjer sitter och man inte behöver oroa sig för att köra fel.
Skicka en kommentar